Skryt är inte alltid skryt... 

Inte för mej, är det inte bara så att man egentligen vill dela med sej av glädjen, lättnaden, stoltheten man känner. För alla har vi väl saker vi funderar över "hur det ska gå" och vill dela med oss då "stenen släpper".

Varför ska det tas för skryt? Hur kom jag nu in på dom här grubblerierna... 

Jo, enbart för att jag fick ett mejl igår kväll från en uppenbarligen nöjd kund... 

Och jag blev såå glad över feedbacken att jag ville låta andra glädjas med mej, men... Skulle det tas för skryt om jag delade med mej?

Fick plötsligt i detta nu en insikt- Är det kanske inte så att den som inte riktigt kan ta in andras vilja att dela med sej av glädjeämnen, egentligen beror på avundsamhet, och i precis det ögonblicket förvandlas det till att kallas just SKRYT? Har jag fel, eller har jag jättefel??? 

Nu ska jag i allafall dela med mej av glädjeämne igår, och jag kan ana att även avsändaren kommer att känna glädje 😉